Lidingö stad

Vi har råd att satsa

Vi socialdemokrater vill under 2022 påbörja en flerårig storsatsning på äldre med målsättningen att inom några år åstadkomma Sveriges bästa äldreomsorg på Lidingö. Efter ett dramatiskt pandemiår och den stadigvarande ökningen av andelen äldre på Lidingö, vill vi prioritera en välfärdssatsning som ger ökad trygghet och avsevärt stärker de äldres livssituation.

Vi vill också prioritera och förbättra barn och ungas möjligheter både inom barnomsorg, skola och genom mer resurser till ett allt viktigare fritidsutbud där vi eftersträvar lägre avgifter. Vi vill ha en Kulturskola där alla barn och ungdomar kan delta och få utlopp för sina mångsidiga intressen. De unga måste också få fler möjligheter att komma in i arbetslivet genom att Lidingö Stad erbjuder fler sommarjobb.

Omställningen till ett hållbart samhälle går alldeles för långsamt på Lidingö. Majoriteten har valt bort angelägna delar till förmån för fortsatta skattesänkningar. Lidingö halkar efter i klimatåtgärder generellt. Vi vill prioritera hållbart byggande, upphandlingar med tydligare krav på hållbarhet och möjliggöra utbyggd laddinfrastruktur som stöttar elektrifieringen m.m. Passiviteten inom hållbarhetsområdet förstärks av bristande personella resurser i Lidingö stad.
Det vill vi ändra på genom att bland annat satsa resurser på att anställa en hållbarhetsstrateg. 

Vi socialdemokrater vill genomföra dessa satsningar under 2022 inom ramen för oförändrad skattesats om 17,99 kronor och med en ekonomi i balans.

Lidingö stad ska som arbetsgivare förknippas med ett gott ledarskap där delaktighet, engagemang, inflytande, jämställdhet och mångfald präglar arbetsgivarpolitiken. Staden ska stärka fortbildning och kompetensutveckling för personalen för att utveckla, samt höja kvaliteten i verksamheterna.

Lidingö stad ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Stadens anställningar ska som norm vara tillsvidare på heltid och omfattas av kollektivavtal. Fler ska kunna arbeta heltid, inte bara ha en heltidsanställning i grunden. Visstidsanställningar ska snabbare övergå i en tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningar ska alltid vara objektivt motiverade. Det ska inte vara möjligt att täcka ett stadigvarande arbetskraftsbehov med inhyrning. Vi vill att minst 90 procent av alla välfärdsarbetare inom staden ska ha en tillsvidareanställning på heltid. Det kräver en hållbar arbetstidsförläggning med fokus på friska arbetsplatser och friska arbetstagare.

Staden ska säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö med satsningar för att öka trivseln och minska sjukskrivningarna. Löner och karriärmöjligheter ska självklart vara jämställda.

Lidingö stad ska stå för personalens arbetskläder och arbetsskor i verksamheter där dessa är nödvändiga.  Behovet ska täckas oavsett årstid och väderlek. Vi vill även pröva möjligheten med 30-timmars arbetsvecka i utvalda verksamheter för att förebygga och åtgärda höga sjuktal, samt ligga i framkant som arbetsgivare. Vi återkommer med våra förslag kring detta.

Stadens friskvårdsbidrag för kommunens anställda ska som lägst ligga i nivå med andra offentliga arbetsgivare i Stockholmsregionen, användning och uttag av bidraget ska uppmuntras för att främja en sund balans mellan arbete, familjeliv och fritid. Socialdemokraterna föreslår ett ökat anslag till höjda friskvårdsbidrag med 2,0 mnkr.

Staden ska vid alla upphandlingar ställa krav på att utförares och leverantörers anställda omfattas av arbetsrättsliga villkor i nivå med den aktuella branschens gällande svenska kollektivavtal. Kraven ska ställas för att gälla i alla led i entreprenadskedjor, detta för att verka för en sund konkurrens och schyssta villkor på hela arbetsmarknaden. Lidingö stad ska vara en Fair Trade kommun och uppfattas som en kommun som tar sikte på framtiden och med självklarhet verkar utifrån hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Socialdemokraternas budgetförslag innebär ett positivt resultat på 33,1 mnkr, som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans.

Budgetförslaget ger, i jämförelse med majoritetens förslag, ett ökat utrymme för penguppräkning och anslagsfinansiering med 48,0 mnkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 17,99 kr (27,5 mnkr). Budgetförslaget avser ett kommunalråd färre (0,5 mnkr). Vidare justeras utrymmet för kommunstyrelsens förfogande (20,0 mnkr).

De skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten är beräknade utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos justerat med utfallet första halvåret 2021.

Den svenska konjunkturen blev under första halvåret 2021 starkare än vad de flesta prognosmakare tidigare räknade med. Såväl BNP som antalet arbetade timmar har stigit snabbare än beräknat. Detta lyfter prognoserna för produktion, sysselsättning och inkomster helåret 2021, samt prognosen för det kommunala skatteunderlaget. Minskad spridning av covid-19 och lättade pandemirestriktioner under sommaren bidrar till att återhämtningen i den svenska ekonomin tar fart rejält det tredje kvartalet i år. Brist på insatsvaror och logistikproblem fortsätter att hämma produktionen en del de närmaste kvartalen men konjunkturförstärkningen fortsätter trots det. De jämförelsevis omfattande åtgärderna i regeringens budget för 2022 stimulerar efterfrågetillväxten och bidrar till att den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur det andra halvåret. Återhämtningen på arbetsmarknaden tar dock längre tid. En tydlig nedgång i andelen arbetslösa väntas ske kommande år, givet hög efterfrågetillväxt 2021–2022, men bedömningen är att arbetslösheten i flera år kommer att ligga högre än före krisen. Det dröjer till inledningen på 2023 innan arbetslösheten kommer ner till 7,0 procent.

2015 – 2018 växte skattunderlaget med i genomsnitt 4,6 procent per år och främst drevs uppgången av en stark ökning av antalet arbetade timmar (1,8 procent per år i genomsnitt). 2019 hade konjunkturen redan bromsat in ordentligt, det vill säga innan pandemin slog till (2020). För 2020 visar den preliminära ökning av beskattningsbara förvärvsinkomster som Skatteverket publicerade i september att skattunderlaget ökade med 2,1 procent. Detta är en fortsatt inbromsning jämfört med 2018 och 2019. Ökningen av skatteunderlaget 2020 kunde ha blivit än svagare då effekten av de försvagade löneinkomsterna mildrades avsevärt genom de krisåtgärder som infördes för att motverka lågkonjunkturen. Regeringen införde korttidsarbete; anställda kunde gå ner i arbetstid en period med en subvention från staten. Samtidigt tog staten en stor del av de ökade sjuklönekostnaderna som pandemin ledde till. Detta hindrade uppsägningar och konkurser. Därutöver höjde regeringen ersättningsnivåerna i A-kassan och tog bort karensdagen i sjukförsäkringen samt kravet på läkarintyg. Alla dessa åtgärder bidrog direkt eller indirekt till att stärka skatteunderlaget.

Den höga tillväxten för BNP och arbetade timmar 2021 och 2022 manifesteras i ett skatteunderlag som också ökar starkt: med drygt 4 procent per år. Främst är det lönesumman som driver uppgången. Regeringens åtgärder i BP22 ökar även transfereringsinkomsterna något 2022 (genom bland annat höjt tak i sjukförsäkringen, ändrade regler för äldre i sjukförsäkringen samt familjeveckan). Propositionsförslagen bedöms höja efterfrågan i svensk ekonomi avsevärt. Enligt regeringen summerar reformerna till 74 miljarder kronor för budgetåret 2022 (1,2 procent av BNP). Även om det är svårt att härleda detta ”reformbelopp” råder det inget tvivel om att det rör sig om omfattande satsningar.

Lidingös befolkning beräknas under prognosperioden att öka med cirka 1 200 invånare. En ökning med 186 invånare under första året och en snabbare ökningstakt följande år. I slutet av planperioden beräknas att stadens befolkning 2024 uppgår till 49 245 invånare.

Befolkningsprognosen används bland annat som underlag för skatteprognos och för att bedöma volymförändringar inom utbildningsnämndens och omsorgs- och socialnämndens verksamheter. Volymförändringen 2022 beräknas uppgå till 73 mnkr jämfört med 2021 års prognos.

Socialdemokraterna föreslår ett finansieringsutrymme på 48 mnkr. En bibehållen skattesats (17,99) i jämförelse med majoritetens skattesats (17,84) ger 27,5 mnkr. Utrymme efter justering av kommun-styrelsens förfogande ger 20,0 mnkr. Vi budgeterar för ett färre kommunalråd, vilket ger ett utrymme på 0,5 mnkr. Sammantaget innebär förslaget till budget för 2022 att resultatet utmynnar i 33,1mnkr (1 % överskott), som uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans.

Vi vill att staden söker, använder och redovisar användningen av statsbidrag. Under innevarande mandatperiod har omfattande resurser för stärkande av välfärden i kommunerna avsatts via statsbidrag. Riksdagen och regering har tagit flera beslut för att i riktade statsbidrag kompensera kommuner och regioner för merkostnader och förlorade intäkter, på grund av hanteringen av coronaviruset. Det berör bland annat hälso- och sjukvård, testning, äldre- och funktionshinderomsorg, motverka konsekvenser av isolering för äldre.

Regeringens höstbudget för 2022 innehåller satsningar av historiska mått. Lidingö stad bör utveckla sin förmåga att fullt ut utnyttja alla de möjligheter till satsningar för en starkare välfärd, som dessa slags statsbidrag ger. Vi efterlyser därför ökad och bättre beredskap, bevakning och kontroll över de statsbidrag som kommer finnas att tillgå och att de utnyttjas precis som i de flesta andra kommuner.

Vi föreslår att staden ska anställa en hållbarhetsstrateg till stadsledningskontoret, med uppgift att samverka med upphandlingsenheten och på ett strategiskt sätt leda stadens miljö- och hållbarhetsarbete, samt utveckla stadens arbete med kvalitetsuppföljning av upphandlade tjänster. Vi vill investera i hållbart byggande och föreslår även att resurser avsätts till en hållbarhetsberedning, som ska ligga till grund för ett förnyat och mer ambitiöst hållbarhetsarbete.

Varje nyanländ person ska kunna leva ett självständigt liv med egen försörjning, samt kunna delta i samhället på samma villkor som övriga Lidingöbor. Genom insatser utifrån var och ens möjligheter och förmågor, ska varje nyanländ person på sikt kunna uppleva sig som inkluderad i samhället. Socialdemokraterna avsätter resurser för en integrationssamordnare, med ansvar för integrationsarbete- och samordning.

facebook Twitter Email